Deo vs antiperspirant deo.. Skillnaden?

Som ni alla vet så finns det både vanlig deo och deo som är antiperspirant… frågan är då vad är skillnaden? Det finns ett hav av olika sorters deo. Varje gång blir de problem att välja för man vill ju oftast ha den som är ''bäst''. Men det ni inte tänk på är att den som är ''bäst'' kanske inte är så bra egentligen…
En vanlig deo är till för att endast ta bort lukt, den ska se till att vi inte luktar svett, däremot kan vi fortfarande svettas.
Antiperspirant deo tar bort både lukt och svett. Antiperspiranten sätter som ett ''lock'' för svettet så att det inte kan ta sig ut. Det kan ju vara väldigt bra om man svettas mycket men en nackdel med antiperspiranten är då att svetten måste ta sig ut så då får man räkna med att man kanske börjar svettas på andra ställen då denna svett måste ut även fast man inte vill. Så svetten blir man inte av med. den kommer bara inte ut ifrån armhålorna.

Huden som Utsöndringsorgan!

Huden är många saker en av dem är ett utsöndringorgan. Huden har fyra körtlar som utsöndrar sekret ( Utsöndringsvätska) som ska ut ur våran hud.

Talgkörteln ( Glanduale sebacea ) - Talkörteln finns nästan överallt på våran kropp. Där vi har hår finns det talgkörtlar. Talkörteln sitter vid hårsäcken och det är bredvid håret som talget åker ut för att smörja våran hud. Vi har större talgkörtlar i ansiktet, ryggen och på bröstet därav får vi lättare finnar där och oftast får man acne på de ställena.  När hårresarmuskeln kontraheras så pressas sebum ut. Dessa talgkörtlar aktiveras vid puberteten och de påverkas av det manliga hormonet testostron. Så därför har oftast killar mer problem med finnar än vad tjejer har.


Apokrina körtlar - Det här är doftkörtlar som finns bland annat i armhålan, genitalområden, vårtgården samt ögonlocken och i hörselgången. Dessa körtlar finns i dermis och subcutis. Utsöndringen av dessa körtlar ökar vid stark sinnesrörelse eller smärta men de kan även utsöndra mer i samband med en kvinnas menscykel. Alla människor har en egen doft som kallas för fermoner. Apokrina körtlarna aktiverar en doft när de bryter ner bakterier därav luktar det.  Apor hittar sin partner genom doften och vi människor dras också till en persons egna doft. På så sätt är vi lite som aporna, vi vill helst vara hos de som vi omedvetet tycker luktar gott.

Ecrina körtlar - Våra svettkörtlar! Vi har ca 3 miljoner av dessa svettkörtlar och de är placerade över nästan hela hudytan. Det finns fler i handflator och fotsulor. Våran svettproduktion går inte att styra med vilja utan det är våra nerver som styr när de stimuleras av värme, fysisk ansträgning och psykisk stimuli.  Våra svettkörtlar hjälper oss att hålla oss nerkylda när vi blir för varma. Under en dag förlorar vi ca en halv lite vätska utan att vi tänker på det.

Bröstkörtlar (Glanduale mammae) - Kvinnor har ca 15 -20 sucken bröstkörtlar som utvecklas i puberteten men det är inte de som styr hur stora bröst en kvinna får utan de styrs av fettceller. Fettcellerna håller även värmen.  Bröstkörtlarnas funktion är att ge föda till en bebis i form av bröstmjölk.

Hudens Sinnesorgan. Hur fungerar det?

Våran hud har känselkroppar och vad som gör att vi registrerar det vår hud utsätts för hjälper olika receptorer till med d.v.s Nervceller. Det finns känselkroppar som registrerar beröring, tryck, värme, kyla, vibration och smärta. Det finns olika typer av receptorer som jag nu ska berätta lite om.

Mekanoreceptorer - De hjälper oss så att vi reagerar på tryck och sträckning i våran hud. Mekanoreceptorer är olika uppbyggda det finns :

Fria nervändar som ligger runt hårsäcken så att håret stimuleras vid rörelse av håret. Men vi känner även tryck. 

Meissners kroppar som finns framförallt på fingertopparna, handflator och fotsulor. Meissners kroppar reagerar på lätt beröring och ett svagt tryck även svaga vibrationer. Vi hårdare tryck eller hårdare beröring är det andra känselkroppar som reagerar. 

Ruffinis kroppar ligger i dermis och de är omslutna av kollagena fibrer som sitter fast i dermis elastin och kollagen, de reagerar på sträckning av huden. 

Pacinis kroppar ser ut som en kapsel och de är 3-4 mm långa, man hittar dem i dermis och subcutis och det är dem som gör att vi känner av vibrationer. 

Termoreceptorer - Dessa nervceller gör så att vi kan känna en temperatur förändring.  Våra termoreceptorer kan inte vara aktiva om temperaturen går över 45 grader och under 32 grader. Om dessa termoreceptorer inte är aktiva dör vi av att våran kropp blir för kall eller för varm. Kraus känslekropp registrerar endast kyla och Ruffinis känselkropp registrerar endast värme. Det är italienare som hittat dessa därav deras namn. 

Våran kropps har även smärtreceptorer vilket reagerar på stimuli och gör så att våra reflexer drar ifrån om vi råkar lägga handen på något varmt. Just den stunden man råkar lägga handen på en varm platta så känner man det inte, men reflexerna reagerar snabbt med hjälp av smärtreceptorer som ''säger'' till dem att ''nu är det för varmt dra undran'' Hade dessa smärtreceptorer inte funkat hade handen legat kvar och fått brännskador.

Smärtreceptorer har också fria nervändar men inte som mekanoreceptorer utan dessa reagerar på värk och smärt impulser.